Nyhetsbrev augusti 2021: Vem äger Estrids hus?

Estrids hus – Fast eller lös egendom?

Sensommaren är här, och för många innebär det en återgång till arbetet – och samtidigt försök att njuta av det som ännu återstår av sommaren: värmande sol, en grillkväll, kanske ett sista dopp. Kanske var det trångt i fritidshuset i sommar och du planerar därför att bygga ett Attefallshus i höst? Ett avgörande från Högsta domstolen, ”Estrids hus”, knyter an till planer av det senare slaget.

Målet handlar om en fastighet på vilken det hade uppförts dels en ursprunglig huvudbyggnad, dels ett på ofri grund fristående fritidshus (Estrids hus). Fastigheten och Estrids hus kom senare att gå i arv och vid tiden för tvisten ägde Estrids ena son trefjärdedelar av fastigheten och halva Estrids hus, och änkan till Estrids andra son ägde en fjärdedel av fastigheten och andra halvan av Estrids hus. När ägarna ville dela upp fastigheten uppkom fråga om Estrids hus skulle anses vara tillbehör till fastigheten eller lös egendom.

Enligt huvudregeln hör byggnader inom en fastighet till fastigheten och som utgångspunkt gäller det även om flera personer äger en fastighet tillsammans men endast en eller några av delägarna uppför byggnaden. Från huvudregeln finns undantag. När någon annan än fastighetsägaren, ensam eller tillsammans med en fastighetsdelägare, uppför en byggnad på fastigheten hör denna vanligen inte till fastigheten, utan till den eller de som uppför byggnaden. Byggnad som annan än fastighetsägaren tillfört fastigheten kan dock senare komma att tillhöra fastigheten om byggnaden kommer i samma ägares hand.

Estrids hus tillfördes fastigheten av Estrid vid en tidpunkt då hon inte var ägare till någon del av fastigheten. Huset var då att betrakta som hus på ofri grund och utgjorde lös egendom. Fastigheten och Estrids hus kom emellertid senare att hamna i samma ägares hand. Högsta domstolen fann mot den bakgrunden att Estrids hus skulle anses tillhöra fastigheten. Att fastigheten och Estrids hus ägdes av samma personer men med olika andelar ändrade inte på det förhållandet. Högsta domstolen återförvisade målet till Lantmäteriet för fortsatt handläggning. Då Estrids hus alltså utgör del av fastigheten torde konsekvensen bli att Estrids hus får samma andelstal som fastigheten i övrigt.

Det är alltså inte bara val av målarfärg och träslag som kräver planering. Även juridiken spelar roll – såväl på kort som på lång sikt.

Varning för trädfällning!

I samband med eventuella byggplaner, vill vi även passa på att lyfta ett varningens finger: Håll er undan från olovlig trädfällning! Hovrätten för Västra Sverige meddelade i juni en dom efter att fyra män hade åtalats för att ha avverkat, samlat ihop och bortforslat ca 300 träd från kommunens mark i Tylösand. Två av männen frikändes. De andra två dömdes till dagsböter respektive villkorlig dom förenat med dagsböter för medhjälp till egenmäktigt förfarande respektive anstiftan av grov skadegörelse och anstiftan av egenmäktigt förfarande. Den senare förpliktades även att utge 500 000 kronor i skadestånd till kommunen. Även hans bolag förpliktades att utge 1 000 000 kronor såsom förverkat värde av ekonomiska fördelar till följd av brott begånget i näringsverksamhet. Tingsrättens dom överklagades beträffande den senare mannen och hans bolag. Hovrätten fastställde tingsrättens dom mot bolaget, men skärpte straffet för mannen till fängelse i ett år och tre månader, och höjde skadeståndet till 2 500 000 kronor.

Vi som arbetar med fastighets- och entreprenadrätt

Varmt välkomna att höra av er till någon av oss om ni har några frågor!