Nyhetsbrev februari 2021: Vad händer med korttidsstödet?

Fortsatt stöd vid korttidsarbete i vissa fall och ersättning för kompetensinsatser

År 2020 är med säkerhet ett år som kommer att gå till historien. Vi har nu klivit in i 2021. Vad innebär det för de tillfälligt utökade och generösare reglerna om stöd vid korttidsarbete?

Den 9 november i fjor meddelade regeringen att korttidsstödet kommer att förlängas till och med den 30 juni 2021. I slutet av november skickades sedan promemorian Stöd vid korttidsarbete i vissa fall ut på remiss och den 12 januari i år överlämnades promemorian till Lagrådet. Närmast ska en proposition tas fram, innan riksdagen kan besluta om lagändring. Förslagen som läggs fram i promemorian föreslås träda i kraft den 15 februari 2021. Nedan ges en kort redogörelse för några av de mer centrala förslagen. Slutligen kommenteras även möjligheten att få ersättning för kompetensinsatser i samband med korttidsarbete som infördes vid årsskiftet. För mer grundläggande information om förutsättningar för stöd vid korttidsarbete hänvisas till tidigare nyhetsbrev.

Förlängd stödperiod och slopad karens m.m.

Enligt nuvarande ordning lämnas stödet för högst nio månader i följd, åtföljt av en karenstid om 24 månader. Enligt förslaget slopas begränsningen under perioden 1 december 2020 till och med 30 juni 2021. Det innebär att även arbetsgivare som redan har fått stöd för nio månader eller för en kortare period och nu omfattas av karenstid kan godkännas för stöd fram till strax efter midsommar. Kravet på att de ekonomiska svårigheterna inte ska ha kunnat förutses eller undvikas slopas också. Arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj och uppsagd personal föreslås även fortsatt omfattas av stödet. Lönetaket om 44 000 kronor lämnas oförändrat.

Fler arbetsgivare föreslås omfattas

Även arbetsgivare vars verksamhet i huvudsak är finansierad av allmänna medel och där det allmänna enligt en offentligrättslig reglering har till uppgift att tillhandahålla verksamheten, föreslås omfattas av stödåtgärden. Tidigare undantag slopas därmed.

Fortsatt förhöjda stödnivåer

Enligt det under större delen av 2020 gällande regelverket ansvarade staten för tre fjärdedelar av kostnaderna för korttidsarbete som motsvarade arbetstidsminskningen. Detta, liksom övriga nivåer och rådande kostnadsfördelning mellan arbetsgivare, arbetstagare och stat föreslås fortsätta gälla till och med den 31 mars 2021. Den 12 januari i år meddelade regeringen att arbetsgivare även kommer att kunna ansöka om stöd för korttidsarbete med en arbetstidsminskning om 80 procent för perioden 1 januari 2021 till och med 31 mars 2021. Kostnadsfördelningen är då densamma som vid övriga nivåer av arbetstidsminskning.

Från den 1 april 2021 föreslås statens kostnadsansvar minska till 50 procent fram till och med den 30 juni 2021. Löneminskningen föreslås samtidigt höjas till 8, 12 respektive 15 procent (jämfört med tidigare 4, 6 respektive 7,5 procent) om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent. Under denna tidsperiod är det (hittills) inte möjligt att använda sig av den högre arbetstidsminskningen om 80 procent.

Jämförelsemånad

Arbetsgivare som har fått stöd under 2020 kommer att ha samma jämförelsemånad som låg till grund för den tidigare beräkningen. För arbetsgivare som inte tidigare har fått stöd föreslås september 2020 att vara jämförelsemånad. Personal som anställts efter jämförelsemånaden, liksom löneökningar som skett därefter, kommer inte att omfattas av stödet.

Tidsfrist för ansökan

Tidsfristen för när en ansökan ska ha kommit in föreslås förlängas från två till fyra kalendermånader från utgången av stödmånaden för sådana stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 till och med den 30 juni 2021.

Skärpta krav för arbetsgivare i syfte att förhindra missbruk och överutnyttjande

Om lönesumman för jämförelsemånden uppgår till minst 400 000 kronor föreslås att det tillsammans med ansökan ska lämnas ett skriftligt yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Revisorn ska yttra sig över arbetsgivarens ekonomiska svårigheter, orsaken till dessa svårigheter och hur länge svårigheterna förväntas bestå. Revisorn ska även yttra sig över om det har förekommit vinstutdelning eller andra värdeöverföringar. Revisorn ska granska de uppgifter i ansökan som yttrandet avser samt räkenskapsmaterial, sammanställningar och annat underlag som ligger till grund för uppgifterna i ansökan och rapportera sina iakttagelser.

Berörda arbetsgivare föreslås få ett stöd uppgående till högst 10 000 kronor för administrativa kostnader som uppkommit med anledning av ansökan. Enligt förslaget får inte arbetsgivaren ha skulder avseende återkrav av stöd enligt lagen om korttidsarbete för att kunna erhålla stöd. Arbetsgivaren får inte heller vara på obestånd eller vara skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen när ansökan prövas.

Vinstutdelningar och vissa andra värdeöverföringar är ej förenliga med stödet

Tillväxtverket har tidigare meddelat att vinstutdelningar inte är förenligt med lagen om stöd vid korttidsarbete. Nu föreslås en uttrycklig bestämmelse som tar fasta på detta. Enligt förslaget kommer inte arbetsgivare att ha rätt till stöd om arbetsgivaren under perioden två månader före eller sex månader efter stödperioden beslutar om eller verkställer vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapital eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna. Om arbetsgivaren ingår i en koncern föreslås samma regler gälla för det moderföretag till arbetsgivaren som ingår i koncernen. Arbetsgivaren kommer dock att kunna lämna koncernbidrag under stödperioden.

Stöd för kompentensinsatser vid korttidsarbete

Vid sidan om förslagen om förlängt stöd vid korttidsarbete har nya regler om stöd för kompetensinsatser införts. Tanken är att tiden som frigörs under korttidsarbetet ska kunna användas för att höja kompetensnivån hos individen och företaget, så att korttidsarbetet inte bara blir en transportsträcka genom den ekonomiska påfrestningen, utan även ett tillfälle till kvalitetshöjning och validering. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari i år och ger arbetsgivare möjlighet att ansöka om ersättning för 60 procent av ersättningsgrundande kostnader för kompetensinsatser, förutsatt att dessa förlagts på arbetsbefriad tid. I de flesta fall kommer maxbeloppet för ersättningen vara 10 000 kronor per arbetstagare, och i vissa fall kan det bli 20 000 kronor per arbetstagare. Det är ännu inte bestämt vilka kostnader som kommer att vara ersättningsgrundande men Tillväxtverket förväntas komma med förtydliganden i den frågan under februari. Ansökan förväntas som tidigast att öppna i april. Det är dock tänkt att ersättningen ska kunna sökas retroaktivt från den 1 januari i år. För att ha rätt till ersättning kommer det krävas att de närmare förutsättningarna för kompetensinsatserna regleras i ett lokalt kollektivavtal eller ett skriftligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Några av oss som arbetar med integritetsskyddsfrågor

Varmt välkomna att höra av er till någon av oss om ni har några frågor!