Ny produktansvarslag 2026

Ny produktansvarslag 2026 – det här behöver tillverkare och säljare känna till

Senast den 9 december 2026 ska EU:s nya produktansvarsdirektiv ((EU) 2024/2853) vara genomfört i svensk rätt. Direktivet ersätter då 1992 års produktansvarslag med en helt ny lag. För företag som utvecklar, tillverkar, importerar eller säljer produkter inom EU innebär reformen ett bredare ansvar på flera punkter. Vi har här sammanfattat de viktigaste förändringarna.

1. Mjukvara blir en produkt i lagens mening

Det strikta produktansvaret utvidgas från fysiska varor till att även omfatta fristående mjukvara, till exempel AI-system, appar och datorprogram. Även digitala tillverkningsfiler för 3D-utskrift omfattas. Företag som utvecklar eller integrerar mjukvara får därmed ett ansvar som tidigare gick att undvika genom att inte sälja mjukvaran tillsammans med en fysisk vara. Ansvaret slutar inte heller vid leverans, utan uteblivna säkerhetsuppdateringar efter marknadssläpp kan i sig grunda ansvar.

2. Fler skador ersätts och självrisken försvinner

Ersättningsgilla skador utvidgas till att omfatta förlust eller förvanskning av data som använts uteslutande privat. Detsamma gäller egendom som används både privat och yrkesmässigt – tidigare krävdes huvudsakligen privat användning för ersättning. Självrisken på 3 500 kr för sakskador avskaffas helt, vilket öppnar upp även för mindre krav.

3. Fler aktörer i kedjan kan bli ersättningsskyldiga

Kretsen av primärt ansvariga aktörer utvidgas för att hänga med i globala leveranskedjor och e-handelns framväxt. Utöver tillverkaren kan även tillverkarens EU-representant, leverantörer av s.k. fullgörandetjänster (till exempel företag som sköter lagerhållning och leverans åt en näthandlare), distributörer och, under vissa förutsättningar, leverantörer av onlineplattformar hållas ansvariga. Detta gäller särskilt när tillverkaren finns utanför EES eller när ingen ansvarig aktör kan identifieras (en s.k. anonym produkt). Företag som importerar från eller distribuerar produkter från tredjeland, eller säljer via marknadsplatser, bör därför se över spårbarheten i sina leverantörsled. Kan en ansvarig aktör inom EES inte pekas ut inom en månad, riskerar dessa företag att själva få stå för ansvaret.

4. Skarpare regler för komponenter

För produkter som byggs upp av komponenter, inte minst mjukvarukomponenter, förtydligas ansvarsfördelningen mellan komponenttillverkaren och tillverkaren av slutprodukten. Huvudregeln är solidariskt ansvar när produkttillverkaren haft kontroll över komponenten, det vill säga själv integrerat eller tillhandahållit den. Saknas sådan kontroll – till exempel om en tredje part sköter mjukvaruuppdateringar utan tillverkarens godkännande – kan ansvaret i stället falla enbart på komponenttillverkaren. Företag som köper in komponenter eller släpper egen mjukvara som integreras i andras produkter bör reglera detta avtalsmässigt, särskilt frågan om vem som styr uppdateringar efter marknadssläpp.

5. Ansvar även vid väsentliga ändringar efter marknadssläpp

Den som väsentligen ändrar en produkt efter marknadssläpp blir själv ansvarig som tillverkare av den ändrade produkten. Det gäller till exempel vid en reparation, uppgradering eller mjukvaruuppdatering som förändrar produktens prestanda, ändamål eller typ. Regeln är en nyhet jämfört med den nuvarande produktansvarslagen, som saknar en motsvarande bestämmelse om ansvar vid väsentliga ändringar efter marknadssläpp. Idag kan den ursprungliga tillverkaren i stället ofta undgå ansvar genom att visa att produkten inte var defekt när den släpptes på marknaden. Regeln är särskilt relevant för företag som erbjuder eftermarknadstjänster, renovering eller återanvändning.

6. Lättare för den skadelidande att bevisa sin sak

Den skadelidande ska även fortsättningsvis visa säkerhetsbrist, skada och orsakssamband. Nya presumtionsregler ska dock göra det lättare för skadelidande att nå fram med ett krav. Säkerhetsbrist eller orsakssamband kan presumeras bland annat när ett företag inte lämnar ut begärd dokumentation, vid uppenbara felfunktioner, vid bristande efterlevnad av säkerhetskrav, eller när den skadelidande har betydande svårigheter att bevisa sin sak p.g.a. teknisk eller vetenskaplig komplexitet – en situation som särskilt träffar AI-system och avancerad mjukvara. God dokumentation av säkerhetsarbete och riskbedömningar blir därför viktigare, eftersom bristande utlämnande kan slå tillbaka i en tvist.

7. Utvecklingsskador undantas även fortsättningsvis

Den nuvarande ansvarsbefrielsen för s.k. utvecklingsskador, det vill säga säkerhetsbrister som inte kunnat upptäckas med tidens vetenskapliga och tekniska kunskapsläge, föreslås bestå även i den nya lagen. Det innebär även fortsatt en lättnad för innovationstunga företag.

8. Regress mellan näringsidkare – nya lagregler, men i sak oförändrat

Nya lagregler om regressrätt mellan produktansvariga föreslås införas, som kodifierar den dispositiva ordning som redan gäller enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer. Det innebär alltså ingen ändring i sak, men ger tydligare vägledning om att företag i en leverantörskedja kan avtala om hur ansvaret ska fördelas mellan dem. Ett undantag kvarstår dock – avtalsvillkor som inskränker en säljares eller tjänsteleverantörs regressrätt mot den egentligt produktansvariga föreslås fortsätta vara utan verkan, när säljaren eller tjänsteleverantören betalat skadestånd enligt konsumentköplagen eller konsumenttjänstlagen. Den regeln är alltså fortsättningsvis tvingande. Företag som köper in från eller säljer vidare till andra näringsidkare kan ändå ha anledning att se över ansvarsfördelningen i sina avtal, eftersom det nu blir tydligare reglerat i lagtexten.

9. Längre preskriptionstid för dolda personskador

Preskriptionstiden för personskador förlängs i vissa fall. Huvudregeln är fortsatt tre år från kännedom om skadan och tio år från marknadssläpp. För latenta personskador, där symtom uppstår långsamt, förlängs däremot den yttersta preskriptionstiden till 25 år. För företag vars produkter kan medföra långsiktiga hälsorisker innebär det en betydligt längre exponeringstid för krav.

Elsäkerhetslagen – fristående men inte opåverkad

Den nya produktansvarslagen påverkar inte elsäkerhetslagen direkt, men lagstiftaren harmoniserar de två regelverken på flera punkter. Elsäkerhetslagen föreslås därför också ändras, vilket särskilt bör observeras av företag som omfattas av den lagen.

Vad bör berörda företag göra nu?

Även om någon proposition för införandet av den nya produktansvarslagen ännu inte lagts fram står ikraftträdandedatumet i december för genomförandet av direktivet fast. Det finns därför goda skäl att börja förbereda sig för den nya lagen redan nu. Det kan vara värt att kartlägga var det bredare produktbegreppet och den utvidgade ansvarskretsen får betydelse. Detta gäller särskilt vid utveckling av mjukvara eller AI samt vid inköp av komponenter från tredje part. Det kan också vara värt att se över avtal med leverantörer och återförsäljare, särskilt bestämmelser om ansvarsfördelning och regress, samt rutiner för säkerhetsuppdateringar, dokumentation och försäkringsskydd.

Varmt välkommen att kontakta oss om du har frågor!