Det är inte bara tullar som fungerar som handelshinder

Om utländska aktörers tillträde till offentliga upphandlingar

Handelshinder utöver tullar

Det är viktigt att förstå att handelshinder inte bara handlar om tullar, utan om alla åtgärder som vidtas för att begränsa handeln mellan länder. Tillträde till offentliga upphandlingar är en viktig komponent i världshandeln. När länder inför diskriminerande upphandlingsregler, begränsar de effektivt utländska företags möjligheter att konkurrera på lika villkor. Detta kan ha långtgående konsekvenser för internationella handelsrelationer och ekonomisk tillväxt.

International Procurement Instrument (IPI) – EU:s upphandlingsinstrument för att begränsa handelshinder

EU:s IPI-förordning, som trädde i kraft den 29 augusti 2022, syftar till att främja ömsesidigt tillträde till internationella marknader för offentlig upphandling. Förordningen ger kommissionen möjlighet att utreda om marknader för offentlig upphandling i länder utanför EU präglas av restriktioner mot europeiska företag, eller mot varor eller tjänster med ursprung inom EU.

Om kommissionen beslutar om en IPI-åtgärd kan detta påverka upphandlingar genom att begränsa tillträdet för företag från de berörda länderna. Kommissionen kan besluta att anta två olika typer av IPI-åtgärder: uteslutning och poänganpassning. Uteslutning innebär att upphandlande myndigheter i EU ska utesluta anbud som lämnas av aktörer med ursprung i de tredjeländer som omfattas av en IPI-åtgärd. Poänganpassning innebär att anbud som lämnas av sådana aktörer ska bestraffas genom att tilldelas lägre poäng eller prispåslag än vad de annars skulle fått vid utvärderingen av anbuden. Utöver detta kan det även ställas krav på vissa kontraktsvillkor som syftar till att reglerna inte ska kunna kringgås genom användande av underentreprenörer från ett land som omfattas av en IPI-åtgärd. Kommissionen ska i sitt beslut om IPI-åtgärd specifikt ange de varor, tjänster och koncessioner som omfattas av åtgärden, vilka kategorier av upphandlande myndigheter och anbudsgivare som omfattas, samt vilket minsta värde som en offentlig upphandling ska uppskattas till för att omfattas av IPI-åtgärden.

Förordningen och de IPI-åtgärder som kan komma att beslutas innebär nya skyldigheter för och ställer ökade krav på upphandlande myndigheter inom EU. Inför en upphandling behöver upphandlande myndigheter kontrollera och göra en bedömning av huruvida en upphandling faller inom en beslutad IPI-åtgärds tillämpningsområde. Därtill följer en skyldighet att under en upphandling kontrollera anbudsgivarens ursprung, i utvärderingen bestraffa företag som har sitt ursprung i länder som omfattas av IPI-åtgärder, inkludera särskilda kontraktsvillkor i avtal som omfattas av en IPI-åtgärd och tillse att dessa villkor efterlevs under kontraktstiden.

EU:s IPI-förordning och Kina

EU-kommissionen har ännu inte beslutat om några specifika IPI-åtgärder. Däremot publicerade EU-kommissionen i januari 2025 resultaten av sin första undersökning enligt IPI-förordningen. Undersökningen visade att Kina diskriminerar EU-baserade medicintekniska företag på marknaden för offentliga upphandlingar. Diskrimineringen sker enligt undersökningen både genom direkta och indirekta diskriminerande åtgärder som gynnar lokala leverantörer på bekostnad av utländska företag. Om ingen lösning nås genom konstruktiv dialog, kan EU med stöd av IPI-förordningen komma att begränsa eller utesluta kinesiska företag från att delta i offentliga upphandlingar inom EU. EU-kommissionen har i februari 2025 bjudit in till samråd för att få synpunkter från aktörer som kan komma att påverkas av en eventuell IPI-åtgärd.

Avslutande kommentar

Syftet med IPI-förordningen är att försöka förbättra för företag inom EU att få tillträde på marknader för offentlig upphandling i länder utanför EU, något som alltså är tänkt att ske genom att företag med ursprung i länder som begränsar sådant tillträde bestraffas i upphandlingar inom EU. Huruvida förordningen kommer leva upp till sitt bakomliggande syfte, och bidra till avskaffandet av handelshinder på upphandlingsmarknader i tredjeländer, eller om IPI-åtgärder endast kommer att ses som en administrativ börda för upphandlande myndigheter och möjligen även påverka konkurrensen i upphandlingar inom EU negativt, kvarstår dock att se.

Vi är flera på Advokatbyrån Sigeman & Co som har stor erfarenhet av att arbeta med olika frågor inom offentlig upphandling och som följer utvecklingen inom detta område. Vi ser med intresse fram emot att följa utvecklingen av ärendet rörande IPI-åtgärder mot kinesiska aktörer inom medicinteknik, och vad en eventuell IPI-åtgärd kan få för betydelse för våra upphandlande myndigheter.

Om du har frågor kring offentlig upphandling kontakta oss gärna!

Toppbild: E20 Svenska tullen vid Öresundsbron av bobbsled, Flickr (CC BY-SA 2.0)