Nyhetsbrev oktober 2022: Internationell upphandling – ny EU-förordning

IPI – EU:s nya upphandlingsinstrument

Den 29 augusti 2022 trädde en ny EU-förordning i kraft, den så kallade IPI-förordningen. IPI står för ”International Procurement Instrument”, eller på svenska ”Instrumentet för internationell upphandling”. Förhoppningen är att förordningen och IPI-åtgärder som kan komma att beslutas med stöd av denna ska förbättra europeiska företags plats på upphandlingsmarknader utanför EU.

Förordningen innebär bland annat att kommissionen ska samråda med de länder utanför EU vars upphandlingsmarknader präglas av restriktioner mot europeiska företag. Om sådana samråd inte leder till någon förbättring kan kommissionen, som en slags påtryckning, vidta åtgärder mot dessa länder. Förordningen och dess IPI-åtgärder innebär dock i sin tur även krav på upphandlande myndigheter i EU. Nedan beskriver vi kortfattat vad dessa nya krav kan innebära i upphandlingar i Sverige.

• IPI-åtgärder innebär att upphandlande myndigheter i EU under sina offentliga upphandlingar antingen ska utesluta anbud som lämnas av aktörer med ursprung i ett land som omfattas av en beslutad IPI-åtgärd, eller bestraffa sådana anbud genom att tilldela dem lägre poäng eller högre pris vid utvärderingen än vad de annars skulle fått.
• För att veta vilka anbud som eventuellt ska uteslutas eller om en bestraffning ska ske vid utvärderingen av vissa anbud måste upphandlande myndigheter inför varje upphandling kontrollera och bedöma om upphandlingen omfattas av en beslutad IPI-åtgärds tillämpningsområde. Detta område kan vara mer eller mindre begränsat och omfatta exempelvis endast en viss typ av vara, tjänst med mera.
• Därtill ska upphandlande myndigheter under varje upphandling kontrollera om anbudsgivare har ursprung från ett land som omfattas av en beslutad IPI-åtgärd. En myndighets felbedömning av en anbudsgivares ursprung kan utgöra grund för överprövning av myndighetens beslut i upphandlingen.
• I syfte att undvika eventuella kringgåenden av beslutade IPI-åtgärder ska upphandlande myndigheter även inkludera vissa villkor i de kontrakt som tilldelas, och kontrollera att dessa efterföljs. Villkoren innefattar bland annat en skyldighet för utvald anbudsgivare att inte lägga ut mer än 50 procent av kontraktets totala värde på underentreprenörer med ursprung från ett tredjeland som omfattas av en IPI-åtgärd.
  

Förordningen med dess nya krav för upphandlande myndigheter innebär att svenska upphandlande myndigheter behöver se över sina rutiner i syfte att försäkra sig om att de kommer kunna följa de nya krav som ställs upp i förordningen. Huruvida förordningen kommer nå sitt bakomliggande syfte, och bidra till att europeiska företag får ökat tillträde till upphandlingsmarknader i tredjeländer, eller om IPI-åtgärderna och efterföljande krav för svenska upphandlande myndigheter endast kommer att ses som en administrativ börda, kvarstår att se.

Vi som arbetar med offentlig upphandling

Varmt välkomna att höra av er till någon av oss om ni har några frågor!